Riksbanken leder ny krishantering för svensk betalningsinfrastruktur

En ny funktion för operativ krishantering träder i kraft den 1 juli 2026. Riksbanken tar ledningen i ett samarbete med Finansinspektionen, Riksgälden och privata finansiella aktörer för att stärka Sveriges förmåga att hantera allvarliga driftstörningar.

Den 1 juli träder en ny funktion för operativ krishantering i kraft i Sverige. Funktionen ska stärka landets gemensamma förmåga att förebygga och hantera allvarliga driftstörningar i det finansiella systemet — inklusive betalningsinfrastrukturen.

Riksbanken i spetsen

Riksbunkten leder den nya funktionen, med Finansinspektionen och Riksgälden som offentliga partners. Privat sektor ingår också: banker och andra företag av särskild betydelse för genomförandet av betalningar deltar aktivt i samverkan (FI.se, juli 2026).

Enligt Finansinspektionen syftar funktionen till tre huvudmål: förbättrad ansvarsfördelning, starkare samverkan mellan offentliga och privata aktörer, och bättre möjligheter till informationsdelning vid kris.

Betalningsföretag i fokus

Riksbanken ställer redan idag krav via föreskrifter på företag som är av särskild betydelse för genomförandet av betalningar. Den nya funktionen bygger vidare på den grund som FI har utvecklat som sektorsansvarig myndighet — särskilt lägesbildsförmågan som nu kan nyttjas i krishanteringsramen.

FI är enligt beredskapsförordningen sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn finansiella tjänster. Uppdraget innebär att leda samordningen av beredskapsåtgärder i finanssektorn och samverka med företag, andra myndigheter och Riksbanken (FI.se).

Kontext: ett skörare system

Reformen kommer i kölvattnet av flera initiativ kring digital motståndskraft. I juni publicerade de europeiska tillsynsmyndigheterna den första gemensamma rapporten om allvarliga IKT-incidenter enligt DORA-förordningen, som visar att riskerna i finanssektorn i allt högre grad är gränsöverskridande och sammanlänkade. Tredjepartsberoenden utgör en betydande riskfaktor, enligt FI.

Samtidigt publicerade Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC) den 30 juni rekommendationer om cybersäkerhetshot kopplade till avancerade AI-modeller — med uppmaning från både FI och Riksbanken till finansiella aktörer att agera.

Vad det innebär i praktiken

För företag inom svensk betalningssektor innebär den nya funktionen i första hand en tydligare struktur för samverkan vid kris. Den etablerade plattformen för informationsdelning mellan myndigheter och privata aktörer ska göra det möjligt att agera snabbare och mer samordnat när driftstörningar hotar systemets stabilitet.

Mer detaljerade riktlinjer från Riksbanken om de operativa kraven för delta i funktionen förväntas under hösten.

Källor

• Finansinspektionen: "Ny funktion för krishantering i finansiella sektorn" (fi.se, 2026)
• Finansinspektionen: "Rapport om allvarliga IKT-relaterade incidenter enligt Dora-förordningen" (fi.se, juni 2026)
• Nationellt cybersäkerhetscenter: Rekommendationer om AI-förstärkta angrepp (ncsc.se, 30 juni 2026)