Hundra bedrägerier om dagen: kravet på statlig ersättningsgaranti växer

Cirka hundra bankbedrägerier polisanmäls varje dag i Sverige (Realtid, augusti 2026) — och mörkertalet är sannolikt stort, eftersom alla lurade inte anmäler. Nu vill Villaägarnas chefsjurist Ulf Stenberg införa en statlig ersättningsgaranti som täcker kundernas förluster när banken själv säger nej. Han är inte ensam om riktningen: EU:s ministerråd har ett lagförslag på bordet, Socialdemokraterna har motionerat i riksdagen — och Storbritannien har redan visat att tvingande återbetalning minskar bedrägerierna.

Bankerna bär för liten del av notan

Idag står lurade kunder för merparten av förlusterna. Stenbergs diagnos är enkel: så länge kostnaden hamnar hos kunden syns bedrägerierna knappt i bankernas resultat, och bankerna saknar då skäl att investera i bättre säkerhet (debattartikel i Dagens Juridik). Han föreslår därför en separat, lagreglerad garanti som träder in när banken inte ersätter kunden — finansierad genom obligatoriska avgifter från bankerna, i likhet med den befintliga insättningsgarantin.

Metoderna har utvecklats i takt med säkerheten. De stora förlusterna kommer sällan från enkla nätfiskemejl — ligorna manipulerar i dag offren att själva godkänna betalningar i BankID, ofta under förevändning att en pågående attack måste stoppas (E55). Det är just den typen av social manipulering som är svårast att skydda sig mot, och där kunden ofta lämnas ensam med ansvaret.

Avgiften ska vara riskdifferentierad. Banker vars kunder oftare drabbas får betala mer. Stenberg vill också att Finansinspektionen offentliggör statistik över hur många bedrägerier varje enskild bank har, så att kunder kan flytta sitt sparande till säkrare alternativ (Realtid).

Tre spår, samma riktning

EU-spåret har kommit längst. Ministerrådet har lagt ett lagförslag om att den som luras av någon som utger sig för att ringa från kundens egen bank ska få pengarna tillbaka. Förslaget har ändå fått kritik — Sveriges Konsumenter, SPF Seniorerna och PRO menar att kunderna även fortsättningsvis tvingas bära det mesta av förlusterna (Realtid).

I riksdagen har Socialdemokraterna motionerat i samma riktning. I en motion av Anna-Belle Strömberg med flera föreslås att en bank som inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att stoppa ett bedrägeri ska vara ersättningsskyldig — en konstruktion som ger bankerna starkare incitament att investera i förebyggande arbete.

Brittisk förlaga: 35 000 färre bedrägerier

Den närmaste internationella förebilden finns i Storbritannien. Sedan oktober 2024 gäller en obligatorisk återbetalningsordning: banker måste ersätta offer inom fem arbetsdagar, och kostnaden delas lika mellan avsändande och mottagande institut. En oberoende utvärdering kopplar ordningen till 73 miljoner pund lägre bedrägeriförluster per år och nästan 35 000 färre bedrägerier — utan de marknadsstörningar som branschen varnade för (Forbes, juli 2026).

Skillnaden mot Stenbergs förslag är mekaniken. Britterna valde direkt ansvar från bank till bank. Stenberg vill lägga en statlig fond emellan.

En fråga om incitament, inte om plånbok

Storbankerna har råd. Nordea, Swedbank, SEB och Handelsbanken redovisade tillsammans 177 miljarder kronor i vinst 2025 (Realtid). Mot den bakgrunden är frågan snarare incitament än ekonomi.

Det som är intressant är konstruktionen, inte summan. En obligatorisk garanti utan riskdifferentierade avgifter blir bara en kollektiv försäkring där säkra banker subventionerar mindre säkra. Den brittiska modellen placerar kostnaden direkt vid transaktionen. Stenbergs förslag når samma mål via avgifterna — men det kräver att FI:s statistik per bank blir både korrekt och offentlig, annars försvårar garantisystemet.

För svenska banker innebär de tre spåren två saker att räkna på: dels kostnaden för att själva bära en större del av bedrägerinotan, dels risken att förlora kunder när per-bank-statistiken blir offentlig och jämförbar. För betalningsaktörer utanför banksektorn är EU-spåret det viktigaste — det flyttar ersättning från en fråga om goodwill till en regulatorisk skyldighet.

Takeaway

Den brittiska utvärderingen visar att tvingande ersättning minskar bedrägerierna — utan att marknaden kollapsar. För svenska banker handlar 2027 om att räkna på vad det kostar att bära notan själva, eller att fortsätta låta kunderna göra det. Båda alternativen är dyrare än dagens system. Bara det ena är rättvist.

Källor: Realtid (2026-08-23), debattartikel i Dagens Juridik av Ulf Stenberg, Villaägarna; Forbes (2026-07-24); EU-ministerrådets lagförslag om ersättning vid bedrägerier.