PSD3 och PSR: Svenska banker måste hinna ikapp 2026

EU:s nya betalningsreglering PSD3 och Payment Services Regulation (PSR) närmar sig formellt antagande. För svenska banker och fintech-bolag innebär det ett tjugotal nya krav som måste vara på plats senast 2026-2027. De viktigaste deadline:arna gäller kortavgifter och öppna banktjänster.

Vad är PSD3 och PSR?

PSD3 (Third Payment Services Directive) är uppföljaren till PSD2, medan PSR (Payment Services Regulation) är en direkt gällande förordning. Tillsammans definierar de ramarna för betaltjänster inom EU fram till 2030.

Europaparlamentet och rådet nådde ett provisionellt avtal den 27 november 2025 (Norton Rose Fulbright, 2025-11-27). Formellt antagande förväntas under andra halvan av 2026.

Nya kortavgifter slår hårt mot svenska kortföretag

Den mest påtagliga förändringen för svenska aktörer gäller interchange fees — avgiften som kortföretag betalar till bankerna när kunder betalar med kort.

PSR sätter nya tak för icke-komersiella kort (Matheson, 2025):

• 0,2% för transaktioner under 50 000 euro
• 0,1% för transaktioner på 50 000 euro eller mer

Dessa nivåer gäller från juli 2026. För svenska kortföretag som trott att interchange-feebattlingen från PSD2 var klar blir detta en ny, om än förutsägbar, reality check. Minskade intäkter från kortavgifter måste balanseras med ökade volymer eller nya intäktsströmmar.

Öppna banktjänster får starkare ställning

PSD3 stärker rätten till öppna banktjänster på flera sätt:

• Tredjepartsåtkomst till betalkonton får rätt att utöva preferenser — konsumenter kan välja vilken betalningslösning som visas först vid e-handel.
• Mobiltelefontillverkare och e-tjänsteleverantörer måste tillåta betalningsappar att lagra och överföra betalningsdata (Norton Rose Fulbright, 2025).
• Betalningsinstitut får icke-diskriminerande åtkomst till banker betalkonton (Europaparlamentet, 2025-11-27).

För svenska fintech-bolag som Trustly och Bankgirot öppnar detta nya möjligheter. För banker innebär det ökad konkurrens på den grundläggande infrastrukturen.

Kvitto- och transaktionskrav

PSR inför krav på kvittotransparens och bekräftelse på betalningsgaranti (Norton Rose Fulbright, 2025). Detta påverkar både kortterminaler och e-handelskassor.

Timeline för svenska aktörer

Vad ska svenska banker göra nu?

Med 18 månader från formellt antagande till full giltighet är tidslinjen tajt. De mest kritiska åtgärderna:

1. Kartlägg exponering mot interchange fees — vilka volymer, vilka segment, vilka intäktsflöden påverkas?
2. Granska öppna bank-APIer — uppfyller ni PSD3-kraven på icke-diskriminerande åtkomst?
3. Uppdatera kvittoformat — säkerställ att transaktionsgarantier och avgiftstransparens visas korrekt.
4. Överväg tredjepartssamarbeten — nya regler skapar möjligheter för partnerskap med fintech.

Konsekvenser för svenska betalningsmarknaden

PSD3/PSR påskyndar den förändring som PSD2 påbörjade: kortbetalningar pressas på avgifter, A2A-betalningar (account-to-account) gynnas, och banker måste släppa taget om exklusiv tillgång till kundkonton.

För svenska konsumenter betyder det fler valmöjligheter vid e-handel och förhoppningsvis lägre transaktionskostnader. För bankerna krävs snabb anpassning eller risk för tappa marknadsandelar till mer agila fintech-bolag.

Sammanfattning

PSD3 och PSR kommer inte att ändra betalningslandskapet över en natt. Men kombinationen av tuffare interchange fee caps och starkare rättigheter för öppna banktjänster skapar en ny konkurrenssituation.

Svenska banker som agerar nu har möjlighet att anpassa sina affärsmodeller. De som väntar riskerar att tappa positionen när reglerna slår igenom fullt 2027.

Källor: Norton Rose Fulbright (PSD3/PSR readiness analysis, 2025-11-27), Matheson (PSD3/PSR published, 2025), Europaparlamentet (Legislative Train ECON, 2025-11-27)