riksbanken-experter-ecb-rantehojning-2026-06-30
Det oroar experterna mest inför Riksbankens besked
ECB:s väntade räntehöjning senare denna vecka väcker frågor om hur Riksbanken kommer att agera. Realtid har samlat tre tunga ekonomers bedömningar och finner att alla enas om att räntebanan justeras upp - men skiljer sig åt i tidslinjer.
ECB:s besked som katalysator
ECB:s besked väntas bli en viktig faktor för Riksbankens räntebesked, även om inflationssiffrorna fortfarande är relativt låga i Sverige. Den europeiska centralbankens besked skapar indirekt press på den svenska räntepolicyn.
"ECB:s besked ändrar inte vår syn på vad Riksbanken kommer göra. Inflationen i Sverige är fortfarande låg och konjunkturläget svagt", säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.
Tre ekonomers syn
Handelsbankens Christina Nyman
Nyman menar att riskerna för räntehöjning ökar för varje vecka som går utan att det blir en lösning i Mellanöstern.
"Inflationen exklusive energi är fortfarande lägre än Riksbankens senaste prognos även efter det senaste inflationsutfallet. Vi räknar med att Riksbanken kommer höja sin räntebana 2027", säger hon.
Enligt Nyman skulle faktorer som skulle få Riksbanken att agera tidigare vara om oljepriset inte sjunker och om inflationsförväntningarna stiger tydligt.
SEB:s Jens Magnusson
Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, ser ECB:s besked som väntat men betonar att signalerna från ECB har varit tydliga.
"ECB betonade att höjningen är motiverad av inflationsläget här och nu, inte en försiktighetsåtgärd", säger Magnusson och fortsätter:
"Vi hade en höjning i våra prognoser och signalerna från ECB har varit tydliga, även om ledamöterna skiljer sig åt i synen på framtiden."
Ica Bankens Gunnar Olsson
Gunnar Olsson, chefsekonom på Ica Banken, menar att sannolikheten för höjning ökar men att Riksbanken avvaktar denna gång.
"Oljepriset är en avgörande variabel. Ett eskalerat konfliktscenario kan leda till stigande räntor och en fördjupad lågkonjunktur i Sverige", säger Olsson.
Makroekonomiska risker
Ekonomerna varnar för att aktiemarknaden underskattar realekonomiska risker kopplade till Mellanöstern-konflikten. Ett fortsatt stängt Hormuzsund kan få allvarliga konsekvenser för den globala ekonomin.
"Men risken för en djupare global ekonomisk kris till följd av ett fortsatt stängt Hormuzsund är svårt att se att aktiemarknaden tagit höjd för", säger Christina Nyman.
Oljepriset och inflation
Oljepriset har stabiliserat sig runt 90-95 dollar efter en topp på 120 dollar tidigare i år. Även om det är en signifikant nedgång från toppnivåerna, kvarstår höga energipriser som påverkar inflationen.
"Det senaste inflationsutfallet är inte avgörande för våra slutsatser om tidslinjen för räntehöjning", konstaterar Jens Magnusson.
Vad väntar marknaden?
Marknaden fokuserar på tre huvudscenarion:
- Riksbanken behåller räntan oförändrad men justerar upp räntebanan för 2027
- En mindre räntehöjning i slutet av 2026 om inflationen överraskar
- Att avvakta tills efter riksdagsvalet och höja i början av 2027
Enligt de tre ekonomerna är scenario 1 mest troligt, med en ökad risk för scenario 2 om Mellanöstern-konflikten eskalerar.
Påverkan på betalningssektorn
En eventuell räntehöjning har betydande konsekvenser för betalningssektorn:
- Höga räntor pressar skuldsatta hushåll, vilket kan öka risken för betalningsproblem
- Bankernas räntenetto kan påverka priserna på banktjänster
- Ökad uppmärksamhet på alternativa betalningslösningar vid finansiell press
Texten baseras på intervjuer med Christina Nyman/Handelsbanken, Jens Magnusson/SEB och Gunnar Olsson/Ica Banken via Realtid.se.