Riksbanken håller styrräntan på 1,75 procent — men lovar höjningar redan i år

Direktionen rör inte räntan vid dagens beslut. Budskapet är desto tydligare: nästa steg är uppåt, och första höjningen väntas komma redan före årsskiftet — på en brantare bana än Riksbanken själv räknade med för tre månader sedan.

Räntan står still — med flit

Styrräntan har legat på 1,75 procent sedan den 1 oktober 2025 (Riksbankens räntetabell), och vid augustimötet den 26 augusti lämnades den orörd (Riksbanken, 2026-08-26). Inlånings- och utlåningsräntorna ligger på 1,65 respektive 1,85 procent (Riksbanken, 2026-08-26).

Skälet till pausen är att den uppmätta inflationen är låg — till stor del för att tillfälliga finanspolitiska åtgärder trycker ner mätvärdena. Rensat för de effekterna ligger underliggande inflationen nära målet 2 procent (Riksbanken, pressmeddelande 2026-09-24). Augustisiffrorna kom i linje med bankens juniprognos.

Trycket byggs under ytan

Kriget i Mellanöstern fortsätter störa utbudet. Priset på olja, el och drivmedel har stigit den senaste tiden, och kronan har fortsatt försvagas (Riksbanken, 2026-09-24). Samtidigt växte BNP snabbare än väntat under andra kvartalet, och uppgången bedöms vara bred. Riksbanken lyfter BNP-prognosen för 2026 till 2,8 procent, från 2,2 procent i juniprognosen (Riksbanken, septemberprognosen 2026).

Det nya är banan, inte beslutet

Dagens räntesiffra förvånar ingen. Nyttan ligger i var direktionen pekar. Septemberprognosen visar styrräntan på 1,85 procent i fjärde kvartalet 2026 — en nivå som bara går att nå med en höjning innan årsskiftet. Pressmeddelandet slår fast det svart på vitt: "Om inflations- och konjunkturutsikterna står sig bedömer direktionen att höjningarna av räntan inleds i år" (Riksbanken, 2026-09-24).

Banan framåt är brantare än för tre månader sedan. I juni räknade banken med 1,97 procent i tredje kvartalet 2027. Nu är siffran 2,38 procent — en upprevision på över 40 räntepunkter (Riksbanken, september- respektive juniprognosen 2026). Årsmedlet för 2027 lyfts från 1,9 till 2,3 procent, och toppnivån ligger vid 2,41 procent i tredje kvartalet 2028.

Det gör Riksbanken till en omdömesgivare i storbankernas prognostvist. Nordea, Danske Bank och Swedbank har spått första höjningen i november 2026, medan SEB och Handelsbanken väntar till mars 2027 (Realtid.se, 2026-09-04). Dagens prognos ger november-lägret rätt: en kvartalsmedelränta på 1,85 procent i kv4 kräver en höjning under kvartalet som kommer.

Vad betyder det för betalningarna

Konsumentkrediten blir dyrare. Kreditbaserade betallösningar — avbetalning, köp nu betala senare, kreditkort — prissätts med utgångspunkt i marknadsräntor som följer styrräntan. En bana mot strax under 2,5 procent till 2028 betyder successivt dyrare konsumentkredit, först hos utgivaren och sist hos konsumenten.

Konsumtionen håller trycket — hittills. BNP-prognosen på 2,8 procent för 2026 (Riksbanken, septemberprognosen 2026) signalerar att betalvolymerna i handeln står på fast grund. Men höjningar mot 2,4 procent dämpar hushållens köpkraft över tid. För handel och betalleverantörer är 2026 ett starkt år — 2027 kräver omprövning av prismodeller som bygger på växande konsumtion.

Spararsidan stärks. Inlåningsräntan på 1,65 procent (Riksbanken, 2026-08-26) följer normalt styrräntan uppåt. Det lindrar hushållens totala räntekostnad och kan förstärka sparkonton som alternativ till kortbetalning för större köp.

Takeaway

Räntan ligger still till nästa möte. Planeringen bör inte göra det: beslutet tillämpas från den 30 september 2026, protokollet publiceras samma dag (Riksbanken, 2026-09-24), och räkna med första höjningen före årsskiftet — på en bana som pekar mot 2,4 procent vid 2028 års slut.

Pressträff hålls i Göteborg med riksbankschef Erik Thedéen och Åsa Olli Segendorf, chef för avdelningen för penningpolitik (Riksbanken, 2026-09-24).

Källa: Riksbanken, pressmeddelande 24 september 2026