ECB höjer räntan just innan Riksbankens besked denna vecka. Den europeiska centralbankens beslut att sätta räntorna i ett läge där inflationen kräver åtgärder, sätter press på Sveriges Riksbank — som nu står inför ett av de viktigaste räntebesluten på flera år.

Med oljepriser som har toppat på 120 dollar men nu stabiliserar sig runt 90-95 dollar, och en inflation som exklusive energi är lägre än Riksbankens prognos, men maj-siffran överraskade på uppsidan, står svenska chefsekonomer inför en komplex analys.

ECB:s besätt på Riksbanken

ECB:s senaste räntehöjning är inte en försiktighetshöjning utan en direkt respons på nuvarande inflationsläge. Detta skapar en press på Riksbanken att antingen följa efter eller stå emot den europeiska trenden.

Tre chefsekonomen – tre olika scenarier

När Riksbanken presenterar sitt räntebesked denna vecka är det tre svenska storbankers chefsekonomer som analyserar situationen — och deras prognoser skiljer sig avsevärt åt.

Handelsbanken: Första höjningen mars 2027

Handelsbanken räknar med att Sverige kan hålla sig utanför den europeiska räntehöjningstrenden och vänta till mars 2027 med sin första höjning. Detta baseras på att den svenska ekonomin har en annan struktur och inflationsmönster än resten av Europa.

SEB: Justerar räntebanan upp 12-13 punkter

SEB tror att Riksbanken kommer att ligga still denna vecka, men att räntebanan justeras upp med 12-13 punkter. Det innebär att trots att inga direkta åtgärder tas nu, förbereder banken sig för en mer restriktiv framtid.

ICA Banken: Första höjningen slutet 2026 eller början 2027

ICA Banken ser sig själva mellan Handelsbanken och SEB i sin analys. De anser att Riksbankens första höjning kommer att komma vid slutet av 2026 eller början av 2027, vilket visar på en viss ovisshet men en tydlig riktning mot högre räntor.

Svårigheten i Riksbankens bedömning

Den största utmaningen för Riksbanken är att balansera flera faktorer samtidigt:

• Inflationen: Maj-siffran överraskade på uppsidan
• Global situation: Konflikten i Mellanöstern/Hormuzsund identifieras som största risken
• Svensk ekonomi: BNP-tillväxt som står emot europeiska trender
• Betalningsmarknad: Hur påverkar högre räntor betalningsbeteendet?

Vad betyder det för betalningsmarknaden?

Räntenivåer har en direkt påverkan på betalningsmarknaden på flera sätt:

1. Låneräntor på konsumentmarknaden

Högre räntor från Riksbanken leder till högre räntor på lån och krediter. Det påverkar konsumenternas köpkraft och därmed betalningsvolymerna på kort- och direktbetalningsmarknaden.

2. Företagsfinansiering

Bankers kostnad för kapital ökar, vilket kan leda till att företag höjer priserna eller minskar investeringar. Detta kan i sin tur påverka betalningsflödena mellan företag.

3. Betalningsbeteende

Med högre räntor kan konsumenterna bli mer restriktiva med sina utgifter och välja andra betalningsmetoder. Vissa kanske betalar av skulder snabbare medan andra skjuter upp större inköp.

Riksbankens prioriteringar

Enligt Riksbankens kommunikation har de tre huvudprioriteringar i den nuvarande situationen:

1. Prisstabilitet: Säkerställa att inflationen når målet
2. Ekonomisk stabilitet: Undvika att överreaktera på temporära faktorer
3. Betalningssystemets stabilitet: Se till att betalningsinfrastrukturen fungerar oavsett räntenivå

Den största risken: Mellanösternkonflikten

Alla chefsekonomer är överens om att den största osäkerheten kommer från Mellanöstern och Hormuzsundets situation. En eskalering här kunde omedelbart påverka oljepriserna och därmed inflationen globalt.