Riksbanken varnar: Sveriges betalningsinfrastruktur för sårbar — Swish räcker inte

Riksbanken slår larm om den svenska betalningsmarknadens beroende av ett fåtal aktörer. I en ny betalningsrapport och ett debattinlägg i Dagens Nyheter kräver centralbankens chefer att storbankerna utvecklar fler omedelbara betaltjänster — annars kan lagstiftning bli aktuellt inom ett år.

90 procent kortbetalning — varav de flesta amerikanska

Sverige är världsledande när det gäller digitala betalningar, men den snabba utvecklingen har skapat ett nytt slags sårbarhet. Av alla betalningar som görs i butik i Sverige är 90 procent kortbetalningar, och majoriteten av dem hanteras av de amerikanska nätverken Visa och Mastercard (Riksbankens betalningsrapport, april 2026).

Riksbanken konstaterar att denna koncentration till enstaka tjänster och länder utgör en risk för den svenska betalningsmarknaden. Om en utländsk aktör skulle drabbas av en allvarlig störning, eller om geopolitiska spänningar leder till restriktioner, skulle Sverige ha begränsade alternativ för att genomföra vardagliga betalningar.

Swish framgång — men ingen ensam lösning

Swish har varit en av Sveriges största nationella framgångar på betalningsområdet. Tjänsten har revolutionerat hur privatpersoner överför pengar mellan sig och hur småföretag tar emot betalning. Men Riksbanken menar att Swish inte kan bära hela den svenska betalningsinfrastrukturen ensamt.

I debattinlägget på DN Debatt skriver Riksbankens chefer att det behövs fler lösningar för omedelbara betalningar mellan banker — både för privatpersoner och företag. Swish är en bra tjänst, men beroendet av en enda plattform för realtidsbetalningar skapar i sig en sårbarhet.

Ett års deadline — sedan kan lagstiftning vänta

Riksbanken ställer nu ett tydligt krav till de svenska storbankerna: ta fram fler tjänster för omedelbara betalningar. Om bankerna inte visar att de kan leverera inom ett år bör lagstiftning övervägas för att säkerställa att det finns robusta alternativ, enligt DN Debatt (april 2026).

Detta är ettremarkabelt steg från Riksbankens sida. Centralbanken har hittills förlitat sig på frivilliga initiativ från banksektorn, men signalen nu är att tålamodet håller på att ta slut. Bakgrunden är flera års oro över att den svenska betalningsmarknaden blivit alltmer beroende av utländska infrastruktur.

Vad innebär detta för svenska företag?

För företag, särskilt inom e-handel och tjänstesektor, är Riksbankens varning relevant på flera nivåer:

• Operativ risk: Företag som enbart förlitar sig på Visa/Mastercard för kortbetalningar står sårbara om nätverken skulle drabbas av störningar.
• Strategisk förändring: Om lagstiftning kräver fler omedelbara betalningsalternativ kan det skapa nya möjligheter för svenska fintech-bolag att bygga komplementerande tjänster.
• Konkurrens: Ett mer diversifierat betalningslandskap kan sänka transaktionskostnader för företag genom ökad konkurrens mellan betalningsleverantörer.

Bakgrund: e-kronan och suveräna betalningar

Riksbankens senaste initiativ ligger i linje med det pågående arbetet med e-kronan — en digital centralbankspeng som ska ge Sverige en suverän betalningsinfrastruktur oberoende av utländska aktörer. Betalningsrapporten förstärker bilden av att Riksbanken ser ett akut behov av att minska det svenska omvärldsberoendet på betalningsområdet.

Frågan är om de svenska storbankerna — SEB, Swedbank, Nordea och Handelsbanken — kommer att agera tillräckligt snabbt, eller om regeringen kommer att tvinga fram en reglering. Med ett års deadline är klockan igång.

Källa: Riksbankens betalningsrapport april 2026, DN Debatt. Fakta bekräftade via Nyheter24.