Thedéens tre prioriteringar för framtidens betalningar — medan Storbritannien bygger eget nätverk

Riksbankschef Erik Thedéen satte i fredags tre frågor på bordet för framtidens betalningsmarknad: ändamålsenlig reglering, samverkan mellan offentlig och privat sektor, och system som tål geopolitisk stress. Samma vecka inledde nitton brittiska banker och betalbolag en kapitalanskaffning på omkring 600 miljoner kronor för att bygga ett inhemskt alternativ till Visa och Mastercard. Storbritannien svarar på frågan med pengar. Sverige har ännu inget svar alls.

Tre frågor, ett tema: kontroll

Thedéen talade vid konferensen Future of Finance, arrangerad av Irlands centralbank, i panelen Innovation and Payments (riksbank.se, 18 september 2026). Hans tre punkter:

1. Nya betalningsmedel och betalningslösningar måste omfattas av ändamålsenlig reglering.
2. Den snabba utvecklingen kräver nära samverkan mellan offentlig och privat sektor.
3. Betalningssystemen måste vara robusta och motståndskraftiga i en tid av geopolitisk osäkerhet.

Han lade till en varning: centralbanker behöver förstå det förändringstryck som digitaliseringen och nya aktörer medför — och vara beredda att agera. Anpassningen sker inte av sig själv.

Läser man listan som tre separata ämnen blir det policy. Läser man den som helhet blir det en enda fråga: vem som kontrollerar betalningarna.

Storbritannien går från ord till checkbok

Storbritannien har redan valt väg. Tisdagen den 15 september inledde det nybildade bolaget UK Payments Delivery Company (PDC) en nyemission på omkring 50 miljoner pund — drygt 600 miljoner kronor — enligt Sky News via Realtid. Pengarna ska finansiera bolaget fram till 2028. Mer kapital väntas när själva infrastrukturen ska byggas.

Bakom bolaget står 19 företag, däribland Storbritanniens fyra största affärsbanker samt Citi, JPMorgan, Nationwide, PayPal och Wise (Sky News via Realtid). Barclays-chefen Vim Maru leder arbetet och sköter kontakterna med Bank of England, vars Retail Payments Infrastructure Board väntas lämna en ritning för den framtida betalinfrastrukturen under första kvartalet 2027.

Visa och Mastercard deltar i förarbetet. Ändå vände båda bolagens aktier ned efter nyheten, enligt Investing.com. Satsningen har sitt ursprung i finansdepartementets National Payments Vision från slutet av 2024, och drivkraften är delvis geopolitisk: brittiska banker vill återta nationell kontroll över betalningarna mot bakgrund av president Donald Trumps utspel mot Nato-allierade, skriver Realtid.

Sveriges utsatta läge

Där britterna agerar pekar Thedéen på problemet. Sverige saknar ett eget nationellt kortnätverk — till skillnad från Danmark och Norge — och över 90 procent av butiksbetalningarna sker med kort (Realtid, september 2026). Svensk detaljhandel är därmed starkt beroende av två amerikanska bolag.

Riksbanken har inlett en dialog med Visa och Mastercard om att kortbetalningar i Sverige i framtiden ska avvecklas i centralbankens eget system RIX. Parallellt byts den äldre infrastrukturen ut: flera bankgiroprodukter fasas ut under 2026 och flödena flyttas till standarden ISO 20022 (Realtid).

En tredje växer fram samtidigt i Europa: betalningar konto-till-konto, direkt mellan banker och utan kortnätverk — Wero i Frankrike och Tyskland, Bizum i Spanien, Vipps MobilePay i Norden (Realtid). Det är den typen av infrastruktur PDC ska bygga, samtidigt som plastkortets roll omprövas.

Det som är intressant är skillnaden i tempo. Storbritannien fick en regeringsvision i slutet av 2024, ett bolag med 19 ägare 2026 och kapital samma vecka som Riksbankschefen höll sitt tal. Sveriges motsvarighet är hittills en dialog mellan Riksbanken och kortjättarna, utan publicerad tidplan. Thedéens formulering — att anpassning inte sker automatiskt — låter lika mycket som en uppmaning till svenska aktörer som till centralbankskollegor utomlands.

Vad betyder det för svenska aktörer

För bankerna finns två spår att planera efter: en eventuell framtida avveckling av kortbetalningar i RIX, och växande konto-till-konto-volymer. Den som bygger för bara kortflöden bygger för gårdagen.

För fintechbolagen landar Thedéens första punkt — ändamålsenlig reglering av nya betalningsmedel — mitt i EU:s omarbetning av betaltjänstreglerna PSD3 och PSR. Bolag som hanterar svenska kundmedel bör räkna med skärpta krav.

För handeln gäller insikten att en överflytt av kortbetalningar till RIX, om den blir av, berör avgifter och drifttid i praktiskt taget varje kassalinje i landet. Vad en migrering skulle kosta saknas det offentliga siffror på — att den skulle bli billig är ingen som påstår.

Takeaway

Storbritannien visar att betalsuveränitet numera är en budgetpost, inte ett principförklaring. Thedéen har definierat frågan. Någon svensk aktör — regeringen, Riksbanken eller bankerna gemensamt — måste äga den, annars avgör andra svaret åt Sverige.

Källor: Riksbanken (tal, 18 september 2026), Realtid (september 2026) med uppgifter från Sky News och Investing.com.