Bedrägerier i betaltjänster ökar kraftigt — 905 miljoner kronor stulna under andra halvåret 2025

Bedrägerier i betaltjänster fortsatte att accelerera under andra halvåret 2025. Enligt ny statistik från Finansinspektionen stals nästan 905 miljoner kronor genom swindel via kontoöverföringar, korttransaktioner och andra betaltjänster — en ökning med 54 procent jämfört med föregående halvår.

Hårdnande siffror

FI:s halvårsstatistik för bedrägerier i betaltjänster visar en tydlig uppgång i både volym och antal:

• Bedrägeribelopp H2 2025: 905 miljoner kronor (FI, juli 2026)
• Bedrägeribelopp H1 2025: 588 miljoner kronor (FI, juli 2026)
• Antal bedrägerier H2 2025: cirka 179 000
• Antal bedrägerier H1 2025: cirka 146 000

Ökningen är markant i båda dimensioner. Beloppen steg med 54 procent, medan antalet anmälda fall ökade med drygt 22 procent. Statistiken omfattar bedrägerier som skett via kontoöverföringar, kortbaserade transaktioner, kontantuttag med kort, e-pengatransaktioner och autogirering.

Vad driver ökningen?

FI pekar på flera faktorer. En del av ökningen kan förklaras av att betaltjänstleverantörerna blivit bättre på att upptäcka och rapportera bedrägerier, vilket drar upp siffrorna. Men den underliggande trenden är oroande.

Ett tydligt nytt inslag är användningen av AI-verktyg av bedragare. Mithra Sundberg, avdelningschef för Betaltillsyn på FI, konstaterar att "bedragare har i dag tillgång till samma AI-verktyg som seriösa aktörer och kan använda dem för att genomföra bedrägerier i stor skala". AI möjliggör bland annat mer övertygande nätbedrägerier, deepfake-voice i telefonbedrägerier och automatiserade phishing-kampanjer på ett sätt som tidigare krävde betydligt mer manuell insats.

Samtidigt har företagens förmåga att stoppa transaktioner och återföra medel förbättrats. Trots att både antal och belopp ökade ökade inte de faktiska förlusterna för konsumenter och betaltjänstleverantörer i samma utsträckning — vilket tyder på att förebyggande arbete och snabbare åtgärder ger effekt.

FI tar saken i egna händer

I samband med publiceringen av statistiken samlade FI representanter från branschorganisationer, myndigheter, konsumentorganisationer, betalningsmarknaden och sociala medieplattformar till ett rundabordssamtal. Syftet var att öka kunskapsutbytet och identifiera nya åtgärder för att förebygga bedrägerier.

Att FI bjöd in sociala medieplattformar är ett viktigt steg — många bedrägerier börjar med kontakt via plattformar som Facebook Marketplace, Instagram eller Svenska Kyrkans donationssidor. Plattformarnas roll som åtkomstpunkt gör dem till en central aktör i förebyggandet.

Vad betyder detta för konsumenter?

För den enskilda konsumenten innebär utvecklingen en skärpt varning: tekniken som skyddar dig förbättras, men bedragarnas verktyg gör detsamma. FI uppmanar till fortsatt vaksamhet — särskilt vid oinitierade samtal, mejl och meddelanden som ber dig genomföra betalningar eller dela kontouppgifter.

Den svenska betalningsmarknaden är i grunden robust, och säkerhetssystemen blir allt mer sofistikerade. Men det växande gapet mellan antal försök och faktiska förluster visar att investeringar i bedrägeribekämpning lönar sig — problemet är att bedragarna hinner ifatt.

Kontext: svensk bedrägeriutveckling

FI:s statistik publiceras halvårsvis med viss eftersläpning. Siffrorna för H2 2025 publicerades i juli 2026 och täcker perioden juli–december 2025. Enligt FI:s tidigare bedömningsrapport (publicerad våren 2026) har den generella risknivån för penningtvätt och finansiering av terrorism i Sverige stigit jämfört med fem år tidigare, bland annat på grund av ökad organiserad brottslighet.

Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC) publicerade den 30 juni rekommendationer om åtgärder mot cybersäkerhetshot kopplade till avancerade AI-modeller. Både FI och Riksbanken har uppmanat finansiella aktörer att ta del av dessa.