Bedrägerierna ökar igen — 905 miljoner kronor stulna i andra halvåret 2025

Efter en period med tecken på avtagande vände trenden. Finansinspektionen presenterar ny statistik som visar att både antalet och beloppen av bedrägerier i betaltjänster steg kraftigt i slutet av 2025. AI-verktyg gör det lättare för bedragare — och svårare för seriösa aktörer att skydda sina kunder.

Siffrorna vänder uppåt

Under andra halvåret 2025 rapporterade betaltjänstleverantörer in bedrägerier till ett sammanlagt belopp av 905 miljoner kronor. Det är en ökning på 54 procent jämfört med första halvåret, då beloppet låg på 588 miljoner kronor (Finansinspektionen, juni 2026). Antalet bedrägerier klättrade från 146 000 till närmare 179 000 — en ökning på 23 procent (FI, juni 2026).

Statistiken täcker bedrägerier via kontoöverföringar, kortbaserade transaktioner, kontantuttag med kort, e-pengatransaktioner och autogirering.

Mithra Sundberg, avdelningschef för Betaltillsyn på Finansinspektionen, pekar på att en del av ökningen kan bero på att företagen blir bättre på att upptäcka och rapportera bedrägerier. Men hon varnar samtidigt:

Den underliggande utvecklingen är dock allvarlig. Företagen måste fortsätta att prioritera arbetet med att skydda konsumenter och samtidigt hindra pengar från att hamna hos kriminella. (Mithra Sundberg, FI, juni 2026)

AI blir ett problem — inte bara en lösning

Det som är intressant är att bedräglare nu har tillgång till samma AI-verktyg som banker och betalföretag använder för att stoppa dem. Det betyder att deepfakes, automatiserade phishing-kampanjer och personanpassade bedrägerier blir både billigare och mer övertygande att producera.

— Bedragare har i dag tillgång till samma AI-verktyg som seriösa aktörer och kan använda dem för att genomföra bedrägerier i stor skala, säger Sundberg.

Det är en vinkling av problemet som inte få pratar tillräckligt högt om. AI som anti-bedrägeriverktyg är en nyckelinsats — men det är också bedragarnas nyckelverktyg.

Trots ökningen: mindre faktiska förluster

Det finns en positiv signal i rapporten. Trots att både antalet bedrägerier och de totala beloppen ökar, har de faktiska förlusterna för konsumenter och betaltjänstleverantörer inte ökat i samma utsträckning. Det tyder på att företagens förmåga att stoppa transaktioner i realtid och återföra medel har förbättrats (FI, juni 2026).

Det betyder att systemen detekterar fler försök — och stoppar fler av dem innan pengarna lämnar kontot.

Branschen samlas för att agera

FI bjöd i samband med statistikpubliceringen till ett rundabordssamtal med representanter från branschorganisationer, myndigheter, konsumentorganisationer, betalningsmarknaden och sociala medieplattformar. Syftet: skapa ett forum för kunskapsutbyte och konkret dialog om nästa steg.

Det är ett tecken på att myndigheten ser problemet som systemiskt — inte något enskilda företag kan lösa på egen hand.

Vad betyder det för betalningsbranschen?

Tre saker att hålla i:

1. Detektionsförmågan måste skala snabbare än bedragarnas. Om AI-driven bedrägerisökning fortsätter, kommer de företag som investerar mest i detektion och prevention att få en konkurrensfördel — och färre ersättningskostnader.

2. Användarvaksamhet räcker inte. FI lyfter konsumentansvaret, men när bedragare använder AI för att skapa övertygande scenario i realtid blir "vara vaksam" en otillräcklig instruktion. Betalaktörer behöver bygga skydd som fungerar utan att konsumenten behöver göra något.

3. A2A-betalningar står inför en regelgiven granskning. FI har tidigare lyft att det saknas tydliga regler för vem som bär risken vid bedrägerier i A2A-betalningar som Swish. Med ökande volymer och belopp kommer denna fråga att bli akut.

Sammanfattning

Bedrägerierna i svenska betaltjänster vände uppåt igen i slutet av 2025. 905 miljoner kronor och 179 000 fall under andra halvåret — jämfört med 588 miljoner och 146 000 under första. Bakom siffrorna finns en bransch som kämpar med AI-driven kriminalitet, men som också visar på förbättrad förmåga att stoppa transaktioner innan förlusten blir real.

Frågan är inte om bedrägerierna kommer fortsätta öka. Frågan är om skyddsmekanismerna hänger med.

Källa: Finansinspektionen, Fortsatt många bedrägerier i betaltjänster, juni 2026.