Första IPR-rapporteringen stängs 9 april – vad gäller för svenska betaltjänstleverantörer?

EU:s förordning om omedelbara betalningar i euro kräver nu att betaltjänstleverantörer rapporterar avgifter och avvisade transaktioner till Finansinspektionen. Första deadline är 9 april 2026 – och retroaktivt ska data från oktober 2022 redovisas.

Den 26 februari öppnade Finansinspektionens rapporteringssystem Fidac för IPR-rapportering. Senast den 9 april ska alla berörda betaltjänstleverantörer ha lämnat in sin första rapport – en rapport som retrospektivt täcker perioden från den 26 oktober 2022 till och med den 31 december 2025.

Vad är IPR?

IPR (Instant Payment Regulation) är EU:s förordning om omedelbara betalningar i euro, som införs stegvis fram till 2028. Syftet är dubbelt: ge betaltjänstanvändare tillgång till omedelbara betalningar i euro och säkerställa att de inte kostar mer än vanliga eurobetalningar. Förordningen innebär konkreta krav på banker och andra betaltjänstleverantörer som hanterar eurotransaktioner.

Vem ska rapportera?

Rapporteringsskyldigheten gäller betaltjänstleverantörer som tillhandahåller betalningstransaktioner eller autogireringar i euro (Finansinspektionen). Kravet baseras på företagets tillstånd, vilket innebär att vissa leverantörer som inte hanterar eurobetalningar ändå kan få påminnelser i Fidac. Finansinspektionen är tydlig med att de berörda företagen själva ansvarar för att bedöma om de träffas av kraven – och att onödig dispensansökan inte behövs för de som är undantagna.

Vad ska redovisas?

Rapporten ska innehålla två huvudsakliga datamängder (EU-förordning 2025/1979):

• Avgiftsnivåer för betalningar, omedelbara betalningar och betalkonton
• Avslagsandelar – andelen avvisade transaktioner, uppdelat på nationella och gränsöverskridande betalningar, som beror på finansiella restriktiva åtgärder (sanctions)

Vissa uppgifter ska lämnas i euro, andra i nationell valuta. Det totala antalet betalkonton avser antalet per den 31 december (referensdatum), och avgiftsdata ska inkludera konton som avslutats under rapporteringsperioden. Allt rapporteras i formatet XBRL-CSV.

Tidslinjen framåt

Första rapporten omfattar drygt tre års data: 26 oktober 2022 till 31 december 2025, uppdelat på kalenderår. Därefter gäller årlig rapportering med deadline 9 april för närmast föregående kalenderår.

Förordningen trappas upp i etapper fram till 2028. För svenska aktörer med euroexponering innebär det successivt strängare krav på transaktionstider och avgiftsstrukturer – IPR-rapporteringen är det första konkreta leveransen från tillsynsmyndighetens sida.

Vad innebär det i praktiken?

För svenska betaltjänstleverantörer som hanterar eurobetalningar kräver rapporteringen intern datahantering som möjligen inte finns på plats idag. Företag behöver identifiera vilka transaktionsdata som krävs, säkerställa att de kan bryta ut avgifter och avvisade transaktioner per kalenderår från 2022 och framåt, samt implementera ett XBRL-CSV-format för rapportering.

Finansinspektionen uppger att EU-kommissionens genomförandeförordning (2025/1979) innehåller instruktioner och mallar som underlättar rapporteringen. Frågor hanteras av rapportering@fi.se.

Källor

• Finansinspektionen: IPR-rapportering för betaltjänstleverantörer
• EU-kommissionen: Genomförandeförordning (EU) 2025/1979