IPR-rapportering: Svenska betaltjänstleverantörer har deadline 9 april

Den 9 april 2026 går deadlines ut för den första rapporteringen av uppgifter om omedelbara betalningar till Finansinspektionen. Betaltjänstleverantörer som hanterar eurobetalningar måste rapportera avgiftsstrukturer och avvisade transaktioner. Kraven kommer från EU:s genomförandeförordning 2025/1979.

Vad är IPR-rapportering?

IPR står för Instant Payment Regulation — EU:s förordning om omedelbara betalningar som trädde i kraft 2024. En del av förordningen kräver att nationella tillsynsmyndigheter samlar in data om hur betaltjänstleverantörer hanterar omedelbara betalningar i euro.

Under 2025 antog EU-kommissionen genomförandeförordning 2025/1979 som specificerar exakt vilka uppgifter som ska rapporteras och hur. Finansinspektionen har nu implementerat detta i sitt rapporteringssystem Fidac.

Vem ska rapportera?

Rapporteringsplikten gäller betaltjänstleverantörer som:

Erbjuder betaltjänster i euro till konsumenter eller företag i Europa
Har tillstånd som betalningsinstitut eller är banker med betaltjänstverksamhet
Omfattas av EU:s betaltjänstdirektiv (PSD2, snart PSD3)

I Sverige handlar det främst om banker, betalningsinstitut och finansiella teknologibolag som hanterar gränsöverskridande eurobetalningar.

Vad ska rapporteras?

Första rapporten täcker perioden från den 26 oktober 2022 till den 31 december 2025. Uppgifterna delas in i två huvudkategorier:

Avgifter: Vilka avgifter tar betaltjänstleverantören för att skicka och ta emot omedelbara betalningar i euro? Detta inkluderar både grundavgifter och eventuell prisdifferentiering.

Avvisade transaktioner: Hur många omedelbara betalningar avvisades under perioden? Vilka var de viktigaste orsakerna till avvis?

Referensdatum för första rapporten är den 31 december 2025. Rapporteringen ska ske i formatet XBRL-CSV via Finansinspektionens system Fidac.

Varför nu?

EU driver hårt på utvecklingen mot omedelbara betalningar. Sedan januari 2025 är det lagstadgat att betalningsleverantörer ska erbjuda omedelbara betalningar till samma pris som traditionella överföringar. IPR-rapporteringen är ett verktyg för att övervaka att detta följs.

Det som är intressant är att datainsamlingen också ger EU underlag för att identifiera flaskhalsar och strukturproblem i betalningsinfrastrukturen. Om vissa länder eller aktörer har oproportionerligt många avvisade transaktioner kommer det att synas.

Konsekvenser för svenska aktörer

För svenska betaltjänstleverantörer innebär rapporteringen ett administrativt arbete. Men det finns också möjligheter:

Jämförelseunderlag: Data kommer att publiceras i aggregerad form. Aktörer kan se hur de står sig mot konkurrenter i andra EU-länder.
Transparens: Kunder och företagskunder får bättre möjlighet att jämföra avgifter för omedelbara betalningar.
Tillsyn: FI får bättre underlag för att identifiera aktörer som inte följer prisreglerna för omedelbara betalningar.

De som redan har bra processer för transaktionsdata och avgiftsrapportering kommer ha enklast att ta fram underlagen. Mindre aktörer utan automatiserade system kan behöva manuellt arbete.

Tidtabell framåt

Efter den första rapporteringen 9 april 2026 kommer rapportering att ske årligen. Nästa referensdatum är 31 december 2026, med deadline i april 2027.

Parallellt pågår arbetet med PSD3 och PSR — EU:s nya betalningsreglering som bland annat skärper kraven på betalningssäkerhet och öppnar för fler aktörer. IPR-data kommer sannolikt att bli en viktig del av underlaget när nya regler utvärderas.

Att göra nu

Betaltjänstleverantörer som omfattas av rapporteringsplikten bör:

Kontrollera att ni har tillgång till Finansinspektionens system Fidac
Säkerställa att ni kan exportera data i XBRL-CSV-format
Identifiera vilka transaktioner som omfattas av rapporteringen (euro, perioden 26 okt 2022 – 31 dec 2025)
Kvalitetskontrollera uppgifterna innan inlämning

Information om hur rapporteringen går till finns på Finansinspektionens webbplats.

Läs mer: PSD3: Nyckelförändringar för bedrägeriskydd och stark kundautentisering