En miljon brittiska företag omfattas av ny miljardtalan mot Visa och Mastercard

Kortjätternas förmedlingsavgifter hamnar åter inför brittisk domstol – och för första gången med både småföretag och storkoncerner i samma ansökan. Kravet uppges kunna nå fem miljarder pund. Det som betyder mest för svenska handlare är dock inte siffran. Det är modellen.

En kollektivtalan mot Visa och Mastercard har lämnats in till Competition Appeal Tribunal (CAT) i London, måndagen den 26 oktober. Klassrepresentant är Stephen Allen, som biträds av advokatbyråerna Hausfeld och Harcus Parker, i ärendena Commercial and Interregional Card Claims I & II (Hausfeld, 2026-10-26).

Tålan rör de multilaterala förmedlingsavgifterna, MIF, som kortnätverken fastställer och som handlarna betalar in via sina banker. Enligt ansökan utgör avgifterna den största delen av handlarnas merchant service charge – den sammanlagda kostnaden för att ta emot kort (Hausfeld, 2026-10-26). Kravperioden löper från 23 oktober 2020 till 23 oktober 2026, exklusive ränta.

Två spår, alla företagsstorlekar

Skillnaden mot tidigare ligger i bygget. Walter Merricks konsumenttalan mot Mastercard, länge den brittiska grupprättens flaggskepp, avslutades med en förlikning på 200 miljoner pund som CAT godkände 2025 – efter ursprungliga krav på över 14 miljarder pund. Den nya tålan vänder sig i stället till näringslivet och delar in företagen i två spår: brittiska bolag med omsättning under 100 miljoner pund (basperiod 2022–2024) omfattas automatiskt, medan större företag behöver anmäla sig i Harcus Parkers opt-in-spår (Hausfeld, 2026-10-26).

Omkring en miljon brittiska företag berörs, enligt en uppskattning från The Guardian som Realtid återgett (2026-10-27). Hausfeld beskriver skadeståndet som "potentially worth several £billion", och källor nära processen talar för The Guardian om uppemot 5 miljarder pund – motsvarande drygt 60 miljarder kronor (Realtid, 2026-10-27). Räkna med att siffran kommer att stridas om i åratal. Merricks-målet visade avståndet mellan ansökan och utfall: 14 miljarder krävdes, 200 miljoner betalades.

Varför MIF är en osynlig kostnad

För den som inte arbetar med handelsbetalningar är mekanismen värd att reda ut. MIF syns inte som en egen post på handlarens faktura. Avgifterna ligger inbakade i den avgift banken tar ut för kortmottagningen. Ett räkneexempel: en butik som omsätter 10 miljoner kronor på kort och betalar en procents merchant service charge lägger 100 000 kronor om året på något den sällan kan utläsa i detalj. Var MIF-delen går vet i praktiken bara banken. Och banken har litet incitament att trycka ner den, eftersom en hög MIF innebär intäkter till kortutgivaren – ofta banken själv.

EU stängde 2015 av en del av spelplanen. Sedan dess gäller tak om 0,2 procent för konsumentkort med betalfunktion och 0,3 procent för konsumentkort med kreditfunktion (förordning (EU) 2015/751). Men företagskort togs aldrig in under taken. Och Storbritannien avskaffade 2021 taket för interregionala transaktioner, där varken kortutgivaren eller inkassobanken finns i landet (HM Treasury, december 2021). Just där prissätts avgifterna åter fritt.

Att ansökan bär namnet Commercial and Interregional Card Claims är därför ingen slump. Den siktar mot segmenten där taken inte biter.

Vad en vinst skulle innebära

Det som är intressant med den brittiska modellen är inte skadeståndsbeloppet. Det är signalen: att interchangeavgifter – som EU:s lagstiftare redan reglerat – ändå kan prövas som skadeståndsgrundande när nätverken prissätter utanför taken. En CAT-vinst med opt-out-logik skulle kunna bli mallen för motsvarande ansökningar i EU, där striden om kommersiella kortavgifter hittills drivits av enskilda banker snarare än organiserade företagsgrupper.

Konsekvenser för svenska aktörer

Svenska handlare omfattas inte: opt-out-spåret gäller enbart brittiska företag (Hausfeld, 2026-10-26). Men Sverige har redan sin egen tvist i samma gråzon. Tre nätbanker kräver att Visa och Mastercard öppnar underlagen bakom kommersiella kortavgifter, som enligt bankerna stigit från 0,9 till 1,6 procent sedan 2023 (Dagens industri; paypro, 2026-05-06). Återigen handlar det om företagskort – just den produktgrupp som ligger utanför EU:s tak.

De två målen utmanar alltså samma avgiftsmekanism från var sitt håll: det svenska via insyn i underlagen, det brittiska via skadestånd. En vinst i den ena domstolen stärker argumenten i den andra.

Paypros bedömning

Fem miljarder pund är en rubrik. Det som skulle förändra spelplanen för svenska handlare är en dom som slår fast att nätverken bär skadeståndsansvar för avgifter utanför taken – och det ligger flera år bort. Till dess är det konkreta budet detsamma som tidigare: granska merchant service charge, rad för rad. MIF-delen är varken given eller osynlig för den som kräver att få se den.

Källor: Hausfeld, pressmeddelande 2026-10-26 · The Guardian via Realtid, 2026-10-27 · förordning (EU) 2015/751 · HM Treasury, december 2021 · paypro.se, 2026-05-06