Veckans betalningsnyheter — vecka 45, 2026

Tre nyheter den här veckan, ett gemensamt tema: gränsdragning. Var slutar kundkännedom och börjar rätten till ett bankkonto? Var tar EU:s avgiftstak slut och börjar skadeståndsansvaret? Och vad ska dokumenteras när en betaltjänst godkänns? Svaren kom från FI i två omgångar — och från en domstol i London.

FI vägleder: när får ett bankkonto nekas?

Finansinspektionen publicerade den 26 oktober en vägledning i frågor-och-svar-form om balansen mellan penningtvättsreglerna (AMLR) och skyldigheten att erbjuda grundläggande banktjänster (FI, 2026-10-26). När får konton nekas eller avslutas — och hur arbetar banker riskbaserat utan att stänga ute kunder från betalsystemet? Vägledningen tar även upp särskilda grupper: asylsökande, civilsamhällesorganisationer och ambassadpersonal. ”Att stå utan bankkonto kan få stora konsekvenser för både privatpersoner och verksamheter”, sammanfattar Mithra Sundberg, biträdande områdeschef på FI. Kontostängningar har varit en av årets hetaste tillsynsfrågor, och det här är vägledning på operationsnivå — den visar var tillsynen faktiskt drar gränsen, inte bara att balansen är svår. Frågesamlingen kompletteras löpande, så det kan komma mer.

En miljon företag mot Visa och Mastercard

Veckans största enskilda nyhet kom ändå från London, där en kollektivtalan mot kortnätverken lämnades in till Competition Appeal Tribunal den 26 oktober. Omkring en miljon brittiska företag berörs, och skadeståndet uppges kunna nå fem miljarder pund — drygt 60 miljarder kronor (The Guardian via Realtid, 2026-10-27; Hausfeld, 2026-10-26). Tålan rör de multilaterala förmedlingsavgifterna, MIF, under sex år: 23 oktober 2020 till 23 oktober 2026. Beloppet kommer att stridas om i åratal; Merricks-målet krävde över 14 miljarder pund och slutade på 200 miljoner. Det som betyder mest för svenska handlare är därför inte siffran utan modellen. Tålan siktar mot företagskort och interregionala transaktioner — just där EU:s avgiftstak inte biter. Och Sverige har redan en egen tvist i samma gråzon, där tre nätbanker kräver insyn i avgifter som enligt bankerna stigit från 0,9 till 1,6 procent sedan 2023 (paypro.se, 2026-05-06). En vinst i London stärker argumenten i den svenska konflikten.

Hållbarhet blir en del av produktgodkännandet

Veckans tystaste nyhet kan bli den mest långsiktiga. FI har meddelat EBA att FI avser att tillämpa de ändrade riktlinjerna om produktgodkännande för bankprodukter, EBA/GL/2026/07 (FI, 2026-10-27). Två nya krav: klimat- och miljörelaterade risker ska vägas in när nya produkter tas fram och godkänns, och hållbarhetspåståenden ska kunna styrkas. Eftersom riktlinjerna vilar på betaltjänstdirektivet och e-pengadirektivet omfattas även kontobaserade betalningar och BNPL — och det utan någon ny svensk regelgivning. Kraven gäller redan. Produktstyrning har länge handlat om kostnad, risk och säljprocess. Att hållbarhetsdokumentation nu ingår i godkännandet av betaltjänster är ett tyst skifte, och vi räknar med att det dyker upp i tillsynsdialogen redan i vinter.

Nästa vecka

Tre saker att hålla ögonen på. FI samlar branschen till rundabordssamtal i november om tillgången till grundläggande banktjänster (FI, 2026-10-26). Nedräkningen till den 20 november, då FI:s kreditföreskrifter med BNPL i fokus börjar gälla, har knappt tre veckor kvar (FI, 2026-10-13). Och Riksbankens räntebeslut i november väntar, med en rantebana som öppnat för höjning som bakgrund (Riksbanken, 2026-10-08). Vi är tillbaka på måndag.

Källor: fi.se (2026-10-26, frågor och svar om grundläggande banktjänster); Hausfeld pressmeddelande (2026-10-26); The Guardian via Realtid (2026-10-27); fi.se (2026-10-27, EBA-riktlinjer EBA/GL/2026/07); paypro.se (2026-05-06); fi.se (2026-10-13, kreditföreskrifter); Riksbanken (2026-10-08).