EU:s supermyndighet tar form – så påverkar bankerna

EU:s Anti-Money Laundering Authority (AMLA) har tagits i drift sommaren 2025 och byggs nu ut stegvis. Den nya penningtvättsförordningen som kommer att träda i kraft 2027 kommer att ge AMLA ansvar för tekniska standarder kring kundkännedom och transaktionsövervakning. För svenska betalningsinstitut innebär detta en fundamental omställning i hur penningtvättbekämpning hanteras på europeisk nivå.

54 000 bankkonton nekades eller stängdes i Sverige 2024, vilket visar på hur problematiska penningtvättskrav kan bli i praktiken. Med AMLA:s växande inflytande måste nu svenska banker och betalningsinstitut anpassa sina tillsynsmetoder för att hantera denna nya europeiska supermyndighet.

AMLA: EU:s nya supermyndighet för penningtvätt

AMLA:s etablering markerar en betydande förändring i hur penningtvättbekämpning hanteras inom EU. Myndigheten har tagits i drift under 2025 och byggs ut stegvis med syftet att skapa en harmoniserad och effektiv penningtvättstillsyn över hela EU.

Den nya penningtvättsförordningen som träder i kraft 2027 kommer att ge AMLA ett bredare mandat, inklusive ansvar för att fastställa tekniska standarder för kundkännedom och transaktionsövervakning. Detta innebär att AMLA kommer att spel en central roll i utformningen av hur penningtvättbekämpning praktiseras i Europa.

54 000 nekade bankkonton i Sverige

Sverige står inför en särskilt utmanande situation med 54 000 nekade eller stängda bankkonton under 2024. Denna siffra illustrerar hur strikta penningtvättskrav kan få praktiska konsekvenser för konsumenters tillgång till finansiella tjänster.

För svenska banker och betalningsinstitut innebär detta en dubbel utmaning: de måste både bekämpa penningtvätt på ett effektivt sätt och samtidigt säkerställa att lagliga kunder inte nekas tillgång till finansiella tjänster.

FI anpassar sina tillsynsmetoder

Finansinspektionen (FI) anpassar nu successivt sina tillsynsmetoder för att passa in i AMLA:s ramverk. Denna anpassning är nödvändig för att säkerställa att svensk penningtvättstillsyn är i linje med de nya europeiska kraven.

"FI följer upp att bankerna inte utestänger kunder slentrianmässigt", säger Halszka Onoszko, avdelningschef penningtvättstillsyn på FI. Detta visar på en balansgång mellan strikta penningtvättskrav och behovet av att inte vara för restriktiva mot legitima kunder.

Påverkan på svenska betalningsinstitut

AMLA:s framväxt kommer att ha en direkt påverkan på svenska betalningsinstitut. Med den nya penningtvättsförordningen 2027 kommer AMLA att få betydande inflytande över hur kundkännedom och transaktionsövervakning praktiseras i hela EU, inklusive Sverige.

För svenska betalningsinstitut innebär detta att de måste förbereda sig för att anpassa sina system och processer till de nya europeiska standarderna. Detta kan innebära betydande investeringar i både teknik och personalutbildning.

Förberedelser för 2027

Med tanke på att den nya penningtvättsförordningen träder i kraft 2027, är det av största vikt att svenska banker och betalningsinstitut nu börjar förbereda sig för de kommande förändringarna. De företag som agerar tidigt kommer att ha ett försprång jämfört med dem som väntar för länge.

FI:s anpassning av sina tillsynsmetoder till AMLA:s ramverk är ett viktigt steg i denna riktning. Det visar på en proaktiv approach från svensk sida inför de kommande europeiska förändringarna.

Slutsats

AMLA:s etablering och den nya penningtvättsförordningen 2027 markerar en betydande förändring för den europeiska penningtvättstillsynen. För svenska betalningsinstitut innebär detta både en utmaning och en möjlighet att anpassa sina system till nya europeiska standarder.

Med 54 000 nekade bankkonton i Sverige under 2024 är det tydligt att penningtvättskraven redan idag har betydande praktiska konsekvenser. När AMLA växer i inflytande kommer denna utveckling att accelerera, vilket kräver att svenska banker och betalningsinstitut proaktivt anpassar sina system och processer.

Källa: Finansinspektionen (FI), Realtid.se, EU-kommissionen