På en paneldebatt ordnad av Sparbankernas Riksförbund i Almedalen denna vecka samlades representanter från Utbetalningsmyndigheten, Bankföreningen, BankID och journalister för att diskutera hur Sverige stoppar den växande bedrägeriekonomi.

Per Eleblad, generaldirektör på Utbetalningsmyndigheten, lyfter fram det grundläggande problemet: myndigheterna kan inte följa pengarna.

Statsförvaltningen har sekretess mellan varje myndighet, även inom samma myndighet. För att komma åt den här typen av brottslighet måste man kunna följa pengarna — gör man inte det går det inte att lagföra.

Per Eleblad, generaldirektör, Utbetalningsmyndigheten (Almedalen 2026)

Det som är intressant är klyftan mellan vad de kriminella klarar av och vad systemen stoppar. Journalisten Diamant Salihu, som står bakom Uppdrag Gransknings program "Bedragarna", beskriver många av bedragarna som amatörer som ändå lyckas urholka äldre människors besparingar. Efter programmet har anmälningar mot telefonbedrägerier minskat — men enligt Salihu anmäler många inte ens eftersom de skäms.

Sara Ekstrand på Bankföreningen menar att lagstiftningen delvis bidrar till problemet: betalningar som ska gå snabbare skapar nya luckor. Bankerna levererar redan omfattande data till polisen och brottsutredande myndigheter, men få bedragare ställs inför rätta.

Petter Dahl på BankID erkänner att identitetsverifieringen är en länk i kedjan som de kriminella utnyttjar. Kraven har höjts, men angreppen blir lika sofistikerade.

PayPro-perspektiv: Panelen pekar på en strukturell svaghet — att betalningars hastighet och myndigheternas sekretessregler tillsammans skapar en zon där bedragare verkar med minimalt motstånd. Att öka datadelning mellan banker kommer att krocka med GDPR och konkurrensrätten. Frågan är inte vad som är uppenbart, utan hur man bygger det.

Källa: Finansliv — Almedalen: Experterna om att stoppa bankbedrägerier