Tre ekonomer, tre olika räntebanor — vad väntar oss onsdagen den 17 juni?

ECB höjde styrräntan förra veckan för första gången på tre år. Beskedet kom mot bakgrund av stigande energipriser från Mellanösternkonflikten och ett inflationsläge som tvingade ECB:s hand. I dagarnas tag står Riksbanken inför ett liknande val — onsdagen den 17 juni ska styrräntan fastställas.

Svaret är med största sannolikhet att Riksbanken lämnar räntan oförändrad på 1,75%. Men frågan som delas är en annan: vilken väg ska räntebanan visa, och när kommer den första svenska höjningen?

Räntebanan — här skiljer sig experterna åt

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman räknar med att Riksbanken justerar upp räntebanan för 2027 och att den första höjningen kommer i mars 2027. Swedbank är betydligt mer avväntande: chefsekonom Jens Magnusson tror inte på någon höjning förrän december 2027 — det vill säga nästan ett och ett halvt år från nu. Ica Bankens vd Gunnar Olsson landar mitt emellan: första höjningen under slutet av 2026 eller början av 2027.

Det som är intressant är att alla tre är överens om en sak: Riksbanken stannar still den här veckan. Men efter det sprider sig prognoserna på upp mot 18 månader.

Sveriges inflation — låg men med en uppåtsignal

Själva inflationsläget i Sverige bjuder på nyanser. Efter sex månader med överraskningar på nedsidan landade majinflationen lite högre än väntat — den första uppsidiga överraskningen på längre tid. Men detaljerna var lugnande, enligt Swedbank: det var få varor som drev prishöjningen, och det totala inflationstrycket förblir lågt och under Riksbankens 2%-mål.

Samtidigt krånglar krisstödet — halverad matmoms och sänkta bränsleskatter — till inflationssiffrorna. Konjunkturinstitutet beräknar effekten till cirka 1 procentenhet på KPIF-inflationen, LO uppskattar den till 2 procentenheter utbredd över tid. Det gör det svårare för Riksbanken att bedöma den underliggande inflationen, och därmed svårare att communicera en tydlig räntebana.

Hormuzsund — den gemensamma riskfaktorn

Alla tre ekonomer pekar på Hormuzsund som den största okända faktorn. Ett fortsatt stängt sund betyder högre oljepriser, högre energikostnader för företag och hushåll, och en risk för att inflationen sprider sig bredare.

Oljepriset har stabiliserats runt 90–95 dollar sedan toppen på 120 dollar förra månaden (Realtid.se). Men Swedbanks Magnusson varnar: även om kriget avslutas kommer det ta tid att normalisera utbud och efterfrågan. Depåerna måste fyllas på, och efterfrågan kan vara onormalt hög i ett till två år.

Handelsbankens Nyman är tydlig med att risken för en djupare global ekonomisk kris till följd av ett fortsatt stängt Hormuzsund är svår att se aktiemarknaden ha prissatt in.

Vad betyder det för svenska betalningsaktörer?

För de som fattar beslut om betalningar spelar räntebanan roll på två sätt.

För det första: en uppraderad räntebana påverkar konsumenternas villighet att använda kreditbaserade betalmetoder. BNPL-tjänster som Klarna och kortutbud blir dyrare att finansiera när marknadsräntorna stiger — och konsumenterna mer tveksamma att ta på sig betalningsöverföring.

För det andra: ECB:s rörelse skapar en indirekt press på Riksbanken att inte falla för långt efter. Om ECB fortsätter höja och Riksbanken stannar kvar på 1,75% i flera månader riskerar kronan att försvagas. Ica Banken lyfte detta explicit — en kraftigt försvagad krona kan tvinga fram en tidigare räntehöjning.

En svag krona betyder också dyrare import av betalningsteknik och internationella kortavtal. För de svenska fintech-bolagen som opererar i euro- eller dollarszonerna blir valutarisken mer akuten.

Onsdagens besked — vad att hålla utkik efter

Räntebeskedet i sig kommer med största sannolikhet vara ett "stå still". Det väsentliga ligger i Riksbankens presskonferens och den nya prognosen. Särskilt tre saker bör betalningsaktörer hålla utkik efter:

• Räntebanan i prognosen — justeras den uppåt, och med hur mycket? Swedbank räknar med 12–13 punkter, vilket signalerar 50/50 om en höjning.
• Kronans roll — nämner Riksbanken valutakursen som en risk, eller fokuserar den rent på inhemsk inflation?
• Krisstödets påverkan — kommer Riksbanken att explicit adressera hur skatteförändringarna påverkar deras inflationsbedömning?

Svaren på dessa frågor är de som formar beslut under resten av året.

Källor: Realtid.se (expertintervjuer med Christina Nyman/Handelsbanken, Jens Magnusson/Swedbank, Gunnar Olsson/Ica Banken), SCB (majinflation), Konjunkturinstitutet (Albin Kainelainen), Riksbanken (offentlig information om mötesplanering)