Riksbankens svåra val efter ECB:s räntehöjning

ECB höjde styrräntan 10 punkter till 2,75% onsdagen den 26 juni. Fem dagar senare lämnar Riksbanken sitt eget besked. Tre av Sveriges mest lyssnade ekonomer ger tre olika prognoser — från räntehöjning i juli till första höjningen först i december 2027.

En överraskning som inte var överraskande

Europeiska centralbanken höjde räntan med 10 punkter till 2,75% efter sitt möte den 26 juni. Beslutet i sig kom ingen som överraskade — signalerna hade varit tydliga under veckorna innan. Men ECB:s formuleringar blev något mer hökaktiga än marknaden väntat. Ledamöterna Holländer och Lane skiljde sig från majoriteten, vilket tyder på att debatten inuti ECB är långt från avslutad.

Det som drev ECB:s beslut var inflationstrycket från energipriserna — ett tryck som Mellanöstern-konflikten och det delvis stängda Hormuzsundet fortsatt pressar uppåt. Oljepriset har stabiliserats runt 90–95 dollar fatet efter att ha toppat på 120 dollar, men enligt SEB:s chefsekonom Jens Magnusson finns stora, delvis okända lager globalt som gör läget svårt att bedöma.

Sveriges inflationsbild: uppbrytning eller engångseffekt?

SCB snittade en blandad månad i maj. KPI-inflationsberegningen landade på 2,5% månadsvis, vilket motsvarar 40% års-års. Men detaljerna avgör.

KPIU exklusive energi steg 0,4% månadsvis — under prognoserna på 0,5%. Det är den siffra Riksbanken väger tyngst när den bedömer underliggande inflationsstryning. Samtidigt landade KPI inklusive energi på 4,8% månadsvis, vilket slog prognoserna på 3,3% med klar marginal.

Det som komplicerar bilden ytterligare är den svenska regeringens krisstöd — oljesubventioner och sänkta bränsleskatter som statistiskt krånglar till beräkningarna. Utan justering för dessa åtgärder hade inflationstrycket varit ännu tydligare.

Tre ekonomer. Tre olika lägesbilder.

Handelsbankens Christina Nyman är den som ser längst fram i tid. Hon räknar med att Riksbanken höjer räntan först i mars 2027. Hennes resonemang bygger på att den underlying inflationen exklusive energi fortfarande ligger under Riksbankens egen prognos — majövaskningen var en energidriven engångseffekt, inte en strukturell förändring.

Men Nyman varnar för en risk som aktiemarknaden svårt har prissat in: en djupare global ekonomisk kris om Hormuzsund förblir stängt. "Det spretar ganska mycket på olika delar av den finansiella marknaden", säger hon.

SEB:s Jens Magnusson placerar sig mitt emellan. Han tror att Riksbanken lämnar räntan oförändrad den 2 juli men justerar upp räntebanan med 12–13 punkter framöver — en signal som ska läsas som 50–50-chans på höjning. "De vill hålla alla dörrar öppna", förklarar Magnusson.

Hans bedömning är att ECB:s höjning var den sista i en rad. Om ECB nu bromsar kan Riksbanken tillåta sig att vänta längre — men bara om kronan inte försvagas kraftigt.

Gunnar Olsson, VD för Ica Banken, ser sanningen någonstans emellan. Han tror också att räntan blir oförändrad den 2 juli, men med en justering av räntebanan under andra halvåret 2026. Huvudscenariot för första faktiska höjning är slutet av 2026 eller början av 2027.

Olsson pekar på två triggers som kan tvinga Riksbanken att agera tidigare: en kraftigt försvagad krona eller oväntad spridningseffekt från internationella energipriser in på svensk konsumtion.

Vad betyder det för betalningsbranschen?

Ränteläget påverkar betalningsmarknaden på flera fronter. Ett högre ränteläge ökar kostnaden för kortbetalningarnas refinansiering — särskilt för BNPL-aktörer som Klarna som levererar köp-och-betala-senare-tjänster. Det kan pressa marginaler om inte avgifterna justeras.

Samtidigt stärker en högre ränta argumentet för alternativa betallösningar som Swish och direktbetalningar, där transaktionskostnaderna är lägre och oberoende av ränteläget. Riksbankens fortsatta fokus på betalningsinfrastruktur och e-krona-utredningen får ny relevans när penningpolitiken flyttas uppåt.

Det som är intressant är att ingen av de tre ekonomerna räknar med en räntehöjning den 2 juli. Konsensusen pekar på oförändrad ränta — men med en tydlig signal om att banan framöver ligger högre än nu. För betalningsaktörer som planerar kortsiktigt betyder det att nuvarande marginaler håller i månader framöver. Långsiktigt är bilden mer osäker.

Det att hålla utkik efter

Tre saker de närmaste veckorna:

• Räntebeskedet den 2 juli — Riksbankens justering av räntebanan säger mer än själva räntebeslutet.
• Kronkursen — om SEK försvagas kraftigt mot EUR efter ECB:s höjning blir pressen på Riksbanken större.
• Juniinflations siffrorna — publiceras i början av juli, och kan bekräfta eller dementera majuppgången.

Källor: Realtid.se (26 juni 2026), ECBs räntebesked (26 juni 2026), SCB KPI-statistik maj 2026, Handelsbanken (Christina Nyman), SEB (Jens Magnusson), Ica Banken (Gunnar Olsson).