Riksbanken kräver svensk kontantgräns: 10 000 kronor – inte 10 000 euro

Riksbanken välkomnar EU:s nya penningtvättsregelverk – men kräver att regeringen sätter kontantgränsen i svensk handel på 10 000 kronor i stället för de 10 000 euro som EU-lagstiftningen föreskriver. Kravet framgår av Riksbankens remissvar till regeringen, publicerat den 29 oktober 2026.

Bakgrund: EU:s paket och den nationella luckan

Regeringens promemoria om EU:s penningtvättspaket innehåller de lagförslag som krävs för att anpassa svensk rätt till det nya regelverket. Paketet börjar gälla i juli 2027 (Riksbanken, remissvar 2026-10-29). En del av paketet är en beloppsgräns för kontanta betalningar i handeln: EU-lagstiftningen kräver 10 000 euro, ett belopp som idag motsvarar över 100 000 kronor.

Samma regelverk ger dock medlemsländerna uttrycklig rätt att införa en lägre gräns. Det är den luckan Riksbanken vill se använd. Gränsen i Sverige bör ligga på 10 000 kronor, skriver centralbanken i sitt remissvar. Det är mer än tio gånger under EU:s nivå.

Analys: varför just 10 000 kronor

Detta är inget nytt infall. Beloppsgränsen på 10 000 kronor vid kontantköp i handeln är sedan tidigare en av Riksbankens policyrekommendationer i Betalningsrapport 2026. Remissvaret flyttar alltså en befintlig rekommendation in i lagstiftningsarbetet – från principförklaring till konkret förslag på lagtext.

Motiveringen är dubbel. Riksbanken bedömer att en gräns på 10 000 kronor ger små praktiska konsekvenser på den starkt digitaliserade svenska betalningsmarknaden. Samtidigt minskar den riskerna för penningtvätt, skatteundandragande och annan ekonomisk brottslighet (riksbank.se, 2026-10-29).

Resonemanget hänger ihop. På en marknad där de flesta betalningar sker digitalt träffar en stram gräns få hederliga betalare. Men den stänger också en kanal som annars låter stora belopp byta ägare utan digitala spår. En gräns på 10 000 euro – över 100 000 kronor – skulle i praktiken nästan aldrig nås av vanliga handelsbetalningar. Den skulle därför heller sällan stoppa det den är tänkt att stoppa: storskalig kontantbaserad brottslighet.

Det som är intressant är timingen. paypro beskrev EU:s 10 000-eurogräns i en analys publicerad den 13 oktober 2026, och då stod frågan öppen om Sverige skulle följa EU-nivån. Remissvaret är Riksbankens svar: nej, Sverige bör gå väsentligt lägre. Centralbanken lägger press på regeringen medan promemorian fortfarande är under beredning – det är rätt tillfälle att påverka lagtexten.

Konsekvenser för svenska aktörer

För handeln betyder Riksbankens nivå att kontantbetalningar över 10 000 kronor avslås. I dagens Sverige berör det en begränsad grupp affärsdrivande, och det är precis Riksbankens poäng: gränsen ska träffa stora transaktioner, inte vardagsköpen. Riksbanken gör själva bedömningen att konsekvenserna blir små på den svenska marknaden.

Gränsen avser kontanta betalningar i handeln – inte uttag eller insättningar på bankkonton. För banker och betaltjänstleverantörer ligger den praktiska effekten ändå i compliance-arbetet: gränsen måste byggas in i rutiner, övervakning och kunddialog. Det är arbete som påminner om det som föregick EU-gränsen, fast på en nivå som träffar betydligt fler betalningar.

Notera samtidigt Riksbankens andra kontantrekommendation: hushåll bör hålla till exempel 1 000 kronor i kontanter per vuxen för att kunna betala vid störningar (Betalningsrapport 2026, policyrekommendationer). Bilden är konsekvent. Kontanter ska finnas som reserv i kris – men användas i en smal zon mellan betalkortet och gränsen.

Vad händer nu

Remissvaret är ett inlägg i beredningen inför den svenska anpassningen. Regeringen och riksdagen beslutar om den svenska gränsen följer EU:s 10 000 euro eller Riksbankens 10 000 kronor. Tidsramen är given: EU:s penningtvättspaket börjar gälla i juli 2027, så den svenska lagstiftningen måste vara på plats dessförinnan.

Takeaway: Sverige står inför ett val mellan två gränser som skiljer sig med en faktor tio. Riksbanken har sagt sin mening, och argumentationen vilar på en bedömning som är svår att motsäga i svensk kontext: en gräns få använder är ingen gräns. Om regeringen följer centralbankens linje får Sverige en av EU:s strängaste kontantgränser – och enligt Riksbankens egen analys en gräns som de flesta betalare aldrig märker.

Källor: Riksbanken, remissvar angående promemorian EU:s penningtvättspaket, publicerat 2026-10-29 (riksbank.se). Riksbankens policyrekommendationer, Betalningsrapport 2026 (riksbank.se). Paypro: analys om EU:s kontantgräns på 10 000 euro, publicerad 2026-10-13.